bestämde mig för att läsa tidningen
Mar. 3rd, 2026 05:52 amhttps://www.dn.se/debatt/varfor-anvanda-hjarnan-nar-du-kan-lata-bli/
mirror
Hoppa till innehålletGe oss feedback gällande tillgänglighet
E-DN
Arkivet
Korsord
Kundservice
Quiz
Erbjudanden
Prenumerera
Logga in
Nyheter
Sverige
Världen
Ekonomi
Kultur
Sport
Klimatet
Ledare
DN Debatt
Meny
Sök
Tisdag 3 mars
4°
Nyheter
Sverige
Världen
Ekonomi
Kultur
Sport
Klimatet
Ledare
DN Debatt
Meny
Prenumerera
Logga in
DN DEBATT
DN Debatt. ”Varför använda hjärnan när du kan låta bli?”
Publicerad i går 20:00
Vill vi verkligen bli en skock får? De nya digitala verktygen skyddar oss från intellektuellt obehag – just det som bygger vår karaktär, skriver artikelförfattaren.
Vill vi verkligen bli en skock får? De nya digitala verktygen skyddar oss från intellektuellt obehag – just det som bygger vår karaktär, skriver artikelförfattaren. Foto: Håkan Sandbring/TT
DN DEBATT.
Visst är lättare det att lägga över tankeverksamheten på AI. Jobbet blir gjort och man slipper tråkiga arbetsuppgifter. Men vad gör det med oss som människor, som tänkande varelser, att sluta ställas inför sega utmaningar som kräver tid, flera försök och misstag längs vägen? Något är på väg att gå förlorat i oss, skriver Johan Eddebo, docent vid Uppsala universitet.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Spara
Dela
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Följ dina intressen
Nyhetsbrev
Logga in
Skapa konto gratis
Jag läser en artikel på Facebook som förespråkar en begränsning av digitala hjälpmedel i skolan och roas lite av ironin i att hela texten är AI-genererad. Jag noterar sedan med viss nyfikenhet att många av kommentarerna i tråden som delar artikeln också är AI-genererade. Det hela slutar vara roligt när jag fattar att det här också gäller flera av svaren i nästa led.
Så många spillda ord, helt utan mänsklig tankeverksamhet. Och det är inte botkonton som lägger upp de här posterna. Det är helt vanliga vuxna människor som av någon anledning verkar känna att det är en fullständigt lysande idé att lägga ut sin läsförståelse, sin analys och till och med sitt samspel med andra människors reflektioner på en simulator som imiterar mänsklig interaktion baserat på urvalsprinciper som bara techjättarna känner till.
Det är förstås svårt att klandra dem när våra politiker gör samma sak. Statsministern liksom många av hans utländska kollegor använder som bekant Chat GPT som ett slags informell rådgivare i det offentliga beslutsfattandet. Det är lite riskabelt, konstaterar Akademikerförbundet, eftersom rättsäkerheten kan bli lidande. Vi kan också räkna med att allting man har kört genom de här verktygen redan har läckt ut med tanke på hur enkelt det är att bygga in bakdörrar som användaren i princip inte kan upptäcka.
Det är en självklarhet att han och hans kollegor numera ”använder AI” i stället för att faktiskt arbeta
Men de allvarligaste riskerna ligger i de långsiktiga effekterna på samhället. Uppe i Tromsö fejkade man en hel rapport till stöd för en planerad omorganisering i kommunen och i forskningsvärlden är det alltmer utbredd praxis att låta en hallucinerande slumpgenerator sköta våra jobb.
I tidskriften Nature varnar en tysk professor för hur hans lilla missöde med försvunna Chat GPT-loggar ödelagt flera års arbete och medger i och med detta helt ogenerat att han under lång tid använt verktyget i stället för att skriva föreläsningar, för att designa examinationer, för att rätta studenters prov, för att skriva projektansökningar och för att producera forskningsartiklar.
Det är en självklarhet att han och hans kollegor numera ”använder AI” i stället för att faktiskt arbeta och han menar att det är Open AI:s ansvar att se till att sådana här olyckor inte ska inträffa i framtiden.
Jag tänker mig att det kändes ungefär så här att stå bredvid och se på när legionärerna tuttade eld på biblioteket i Alexandria. Man frågar om det verkligen är en så bra idé
En stor del av alla längre texter som publiceras i sociala medier är nu AI-genererade. Populära Youtubekanaler använder Chat GPT, Grok eller Gemini som spökskrivare för sina manus och dagspressens liksom alternativmediernas innehåll är i allt större utsträckning producerat med hjälp av AI-verktygen. Samma mönster börjar synas över hela kulturen, hårt marknadsfört som utveckling och framåtskridande.
Jag tänker mig att det kändes ungefär så här att stå bredvid och se på när legionärerna tuttade eld på biblioteket i Alexandria. Man frågar om det verkligen är en så bra idé. De svarar att det är lugnt, i framtiden kommer vi bara att behöva Minervas orakel.
Stockholms stadsbibliotek.
Stockholms stadsbibliotek. Foto: Patrik Österberg/TT
I medieteoretikern Neil Postmans bok ”Amusing Ourselves to Death” från 1985 beskrivs responsen på debatterna mellan den blivande presidenten Abraham Lincoln och senatorn Stephen Douglas på 1850-talet. Postman beskriver en intresserad allmänhet utan högre utbildning, men som är präglad av ett utbrett och varierat läsande. Han noterar särskilt publikens förmåga att hålla fokus samt att förstå komplexa argument i flera led.
Detta klarade däremot inte Postmans samtid av efter bara ett par generationer med tv. Vi kan troligen inte heller förvänta oss några storverk av ett samhälle som lägger ut inte bara läsande och skrivande utan till och med sitt grundläggande analysarbete på digitala verktyg.
Det handlar inte bara om att kunskapen eller förmågan till ett självständigt kritiskt tänkande urholkas. Journalisten och författaren Nicholas Carr påtalade redan för tjugo år sedan att ifall vi har Google inom räckhåll så slipper hjärnan själv anstränga sig för att minnas. Vi vet också att människans slutledningsförmåga behöver tränas på komplexa meningssammanhang, och våra dagars informationsflöde har inte mycket gemensamt med vare sig Chopin eller Tolkien.
Jag märker att många yngre studenter i princip helt saknar det man brukade kalla för allmänbildning
Vad som inte uppmärksammats i samma utsträckning är hur de nyare digitala verktygen skyddar användarna från praktiskt taget varenda form av intellektuellt obehag. Från de prövningar och felslut som bygger upp vårt tålamod och vår förmåga att navigera kognitiv dissonans. Från behovet av att försöka igen på egen hand till dess att man hittar fram till en lösning som fungerar. Precis det här lyfts givetvis också som en fördel i AI-marknadsföringen, det förträffliga i att alla de tråkiga och utmanande aspekterna av skapande och tänkande elimineras.
AI är alltså ett utmärkt hjälpmedel för att undvika exakt allt som bidrar till att bygga karaktär och utveckla vanliga mänskliga dygder. Dygderna, enligt all klassisk filosofi från Lao Zi till Platon, handlar om att mödosamt skapa vanemönster som gör att vi kan fatta och verkställa vettiga beslut i en oberäknelig och skiftande omvärld. De bygger på djupt rotade erfarenheter av övervunna motgångar som både förankrar vår kunskap och motiverar oss att självständigt eftersträva våra målsättningar.
Utan dygderna kan ingen kunskap rota sig. Om vi inte tvingas brottas med kunskapen i en mängd olika miljöer, antingen genom våra egna erfarenheter eller genom att utmanas av kulturens och konstens reflektioner, kan vi inte förstå den på djupet och göra den till vår egen.
”Le Penseur.”
”Le Penseur.” Foto: Friso Gentsch/TT
Jag märker att många yngre studenter i princip helt saknar det man brukade kalla för allmänbildning. De vet nästan ingenting om historien, de har inte läst någonting av den klassiska litteraturen och de har en obefintlig förståelse för de moraliska, filosofiska och ideologiska grundprinciper som hela den moderna civilisationen bygger på. Och varför skulle de?
Det finns ju appar för allt det där.
Appar som levererar färdigpaketerade svar utan att användaren måste anstränga sig, som låter informationen flöda rakt genom studenten utan att behöva fastna på vägen i form av kunskap.
Sårbarheterna med att göra samhället beroende av AI-tekniken ligger inte bara i ”deepfakes” eller bakdörrar som läcker information. Den verkliga faran är att vi på sikt skapar ett samhälle där majoriteten, inklusive statens funktionärer, både saknar de resurser som krävs för ett självständigt kritiskt tänkande och motivationen att konsekvent eftersträva sina målsättningar utan en digital handledare.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Johan Alvehus och Eddy Nehls, forskare: ”Släpp AI-fusket fritt – och skrota examinationerna”
Akademikerförbundet SSR: ”Regeringens AI-satsning är ett högriskexperiment”
Ämnen i artikeln
Artificiell intelligens
Följ
Open AI
Följ
Text
Johan Eddebo, docent och forskare i WASP-HS-projektet Den artificielle tjänstemannen, Uppsala universitet
Dela
Skriv ut
Rätta
Relaterade artiklar
Civilministern har sagt att det kan uppstå fel när myndigheterna ska använda mer AI. Men i offentlig förvaltning innebär det att staten kan fatta felaktiga beslut om medborgare i livsavgörande frågor, skriver artikelförfattarna.
foto: Lotta Härdelin
DN Debatt
DN Debatt. ”Regeringens AI-satsning är ett högriskexperiment”
2026-02-02
Som det borde vara? Kanske förr – men en universitetsexamen är redan i dag ofta en inträdesbiljett till yrket, inte ett körkort. Bäst vore att löpa linan ut, skriver artikelförfattarna.
foto: TT
DN Debatt
DN Debatt. ”Släpp AI-fusket fritt – och skrota examinationerna”
2025-08-10
Statsminister Ulf Kristersson (M) använder AI i sitt politiska arbete, uppger han själv.
foto: Ali Lorestani, Gabriel Aas Skålevik/TT
Sverige
Forskare ifrågasätter Kristerssons AI-användning: ”Röstade inte på Chat GPT”
2025-08-04
EKONOMI
Områdespolisen: ”Vi glömmer lätt bort tjejerna”
Uppdaterad i går 09:57Publicerad i går 09:39
”Brudarna är smartare, planerar mer och hörs mindre”, säger Josefine Ristmägi, områdespolis i lokalpolisområde Globen om drogproblematiken bland ungdomar.
”Brudarna är smartare, planerar mer och hörs mindre”, säger Josefine Ristmägi, områdespolis i lokalpolisområde Globen om drogproblematiken bland ungdomar. Foto: Anette Nantell
Narkotika kopplad till ökad kriminalitet bland unga är en av orsakerna till en nysatsning på Mumin, en modell för samarbete mellan polisen, vården och socialtjänsten.
– Det finns ett tydligt motivationsfönster i samband med ingripandet, säger Josefine Ristmägi, områdespolis i lokalpolisområde Globen.
Text
Jill Bederoff
Spara
Dela
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Följ dina intressen
Nyhetsbrev
Logga in
Skapa konto gratis
– Hej, vi har er ungdom här och misstänker att hen har brukat narkotika. Vi vill att ni tar er till Friskvårdsvägen 6.
Så kan det låta när polisen kontaktar föräldrar efter att ha plockat upp en ung person på stan, berättar Josefine Ristmägi, områdespolis i lokalpolisområde Globen.
På Friskvårdsvägen 6, i samma byggnad som Maria Ungdom, ligger Mumin-lokalen. En lokal som kan nyttjas som en polisstation med mötesrum som är utformade för att kännas tryggare än den klassiska ingripandemiljön.
– När vi kommer in har vi ett beslut om kroppsbesiktning, vilket innebär att vi tar urinprov för att se om ungdomen har narkotika i kroppen. Samtidigt kontaktar vi socialtjänsten, i första hand ungdomsjouren i Stockholm, annars socialjouren.
Just där, i mötet mellan polis, vård och socialtjänst, uppstår ett tillfälle där möjligheten att bryta ett begynnande narkotikabruk är som störst.
– Fördelarna är många. Dels görs ett snabbtest som kan påvisa bruk av droger, dels blir samtalen ofta mer öppna och ärliga. Vårt mål är inte att sätta dit någon, utan att hjälpa dem att få hjälp.
Samverkansprojektet Mumin, Maria Ungdom Motiverande Intervention, har funnits sedan 2004 och syftar till tidig upptäckt av ungdomar i riskzon samt att minska glappet mellan polisens ingripande och insatser från vård eller socialtjänst. Förra året skedde en nysatsning, inte minst på grund av ökad kriminalitet bland unga och kopplingen till droger som kräver samverkan.
– På plats erbjuds ungdomen en tid på Mini Maria redan inom några dagar. Annars kan det ta månader innan de får hjälp, och under den tiden kan mycket hända. Ofta övertygar ungdomen föräldrarna om att det var en engångsgrej och då blir det inget besök alls.
Även om mörkertalet är stort når Mumin många som annars inte hade fångats upp. Samtidigt kvarstår ett tydligt problem, tjejerna. Undersökningar som Stockholmsenkäten visar att ungefär lika många tjejer som killar har provat narkotika. Trots det är bara runt 30 procent av dem som får behandling via Mini Maria tjejer.
– Brudarna är smartare, planerar mer och hörs mindre. Vi får oftare samtal och tips från allmänhet om platser där det är grabbhäng. Både vi inom polisen och allmänheten glömmer lätt tjejerna. Därför jobbar vi aktivt med att ändra vårt mindset genom att påminna oss själva samt informera föräldrar och andra vuxna.
Läs mer:
Här blir 9 av 10 ungdomar drogfria
Ämnen i artikeln
Svensk narkotikapolitik
Följ
Polisen
Följ
Drogmissbruk
Följ
Text
Jill Bederoff
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Dela
Skriv ut
Rätta
Relaterade artiklar
Ett icke-dömande förhållningssätt, som handlar om att vara nyfiken, ställa öppna frågor och vara tydlig, är grunden i hur socialsekreteraren Caroline Malmstedt och områdespolisen Josefine Ristmägi arbetar på Mini Maria.
foto: Anette Nantell
Ekonomi
Här blir 9 av 10 ungdomar drogfria
I går 09:39
Också ett sätt att rädda liv.
foto: Anders Hansson
Ledare
Lisa Magnusson: Stockholm lyckades minska drogmissbruket – ni kan aldrig gissa hur
2025-12-10
Magnus Brunner, EU-kommissionär med ansvar för polissamarbete, presenterade på torsdagen EU:s nya drogstrategi.
foto: Nicolas Tucat/AFP
Världen
Kläder och frukt impregneras med knark – utvinns i hemliga labb
2025-12-04
Ta del av DN
DN:s appar
e-DN
Korsord
Arkivet
DN Direkt
Insändare
Nyhetsbrev
Följ ämnen och skribenter
Alla ämnen
Kundservice
Bli prenumerant
Kundservice
Min prenumeration
Vanliga frågor
Kontakta kundservice
Kunderbjudanden
Om DN
Kontakta oss
Tipsa DN
Jobba på DN
Kakpolicy
Upphovsrätt och AI
Personuppgiftspolicy
Annonsera
IAB Sweden Gold Standard
Anmäl störande/felaktig annons
Anmäl brist i digital tillgänglighet
Följ oss
Instagram
Youtube
Facebook
TikTok
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Wolodarski | Redaktionschef: Anna Åberg | Vd: Anders Eriksson | Administrativ redaktionschef: Fredrik Björnsson | Biträdande redaktionschef: Matilda E Hanson | Utrikeschef: Pia Skagermark | Kulturchef: Björn Wiman | Biträdande kulturchef: Åsa Beckman | Politisk redaktör: Amanda Sokolnicki | Chef DN.se: Anna Kallenberg
Dagens Nyheter – en del av Bonnier News
Bonnier News org.nr 559080-0917
© Dagens Nyheter AB 2026
Rudolf Wall
Punkten efter Dagens Nyheter har funnits med allt sedan det första numret 23 december 1864. Grundaren Rudolf Wall lär ha satt dit den med tanken att Dagens Nyheter inte bara är ett namn. Det är också en avslutad mening, ett konstaterande av vad som hänt. Därför sätter vi punkt även i vår tid.
Ändra versionMobilTabletHantera kakor
mirror
Hoppa till innehålletGe oss feedback gällande tillgänglighet
E-DN
Arkivet
Korsord
Kundservice
Quiz
Erbjudanden
Prenumerera
Logga in
Nyheter
Sverige
Världen
Ekonomi
Kultur
Sport
Klimatet
Ledare
DN Debatt
Meny
Sök
Tisdag 3 mars
4°
Nyheter
Sverige
Världen
Ekonomi
Kultur
Sport
Klimatet
Ledare
DN Debatt
Meny
Prenumerera
Logga in
DN DEBATT
DN Debatt. ”Varför använda hjärnan när du kan låta bli?”
Publicerad i går 20:00
Vill vi verkligen bli en skock får? De nya digitala verktygen skyddar oss från intellektuellt obehag – just det som bygger vår karaktär, skriver artikelförfattaren.
Vill vi verkligen bli en skock får? De nya digitala verktygen skyddar oss från intellektuellt obehag – just det som bygger vår karaktär, skriver artikelförfattaren. Foto: Håkan Sandbring/TT
DN DEBATT.
Visst är lättare det att lägga över tankeverksamheten på AI. Jobbet blir gjort och man slipper tråkiga arbetsuppgifter. Men vad gör det med oss som människor, som tänkande varelser, att sluta ställas inför sega utmaningar som kräver tid, flera försök och misstag längs vägen? Något är på väg att gå förlorat i oss, skriver Johan Eddebo, docent vid Uppsala universitet.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Spara
Dela
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Följ dina intressen
Nyhetsbrev
Logga in
Skapa konto gratis
Jag läser en artikel på Facebook som förespråkar en begränsning av digitala hjälpmedel i skolan och roas lite av ironin i att hela texten är AI-genererad. Jag noterar sedan med viss nyfikenhet att många av kommentarerna i tråden som delar artikeln också är AI-genererade. Det hela slutar vara roligt när jag fattar att det här också gäller flera av svaren i nästa led.
Så många spillda ord, helt utan mänsklig tankeverksamhet. Och det är inte botkonton som lägger upp de här posterna. Det är helt vanliga vuxna människor som av någon anledning verkar känna att det är en fullständigt lysande idé att lägga ut sin läsförståelse, sin analys och till och med sitt samspel med andra människors reflektioner på en simulator som imiterar mänsklig interaktion baserat på urvalsprinciper som bara techjättarna känner till.
Det är förstås svårt att klandra dem när våra politiker gör samma sak. Statsministern liksom många av hans utländska kollegor använder som bekant Chat GPT som ett slags informell rådgivare i det offentliga beslutsfattandet. Det är lite riskabelt, konstaterar Akademikerförbundet, eftersom rättsäkerheten kan bli lidande. Vi kan också räkna med att allting man har kört genom de här verktygen redan har läckt ut med tanke på hur enkelt det är att bygga in bakdörrar som användaren i princip inte kan upptäcka.
Det är en självklarhet att han och hans kollegor numera ”använder AI” i stället för att faktiskt arbeta
Men de allvarligaste riskerna ligger i de långsiktiga effekterna på samhället. Uppe i Tromsö fejkade man en hel rapport till stöd för en planerad omorganisering i kommunen och i forskningsvärlden är det alltmer utbredd praxis att låta en hallucinerande slumpgenerator sköta våra jobb.
I tidskriften Nature varnar en tysk professor för hur hans lilla missöde med försvunna Chat GPT-loggar ödelagt flera års arbete och medger i och med detta helt ogenerat att han under lång tid använt verktyget i stället för att skriva föreläsningar, för att designa examinationer, för att rätta studenters prov, för att skriva projektansökningar och för att producera forskningsartiklar.
Det är en självklarhet att han och hans kollegor numera ”använder AI” i stället för att faktiskt arbeta och han menar att det är Open AI:s ansvar att se till att sådana här olyckor inte ska inträffa i framtiden.
Jag tänker mig att det kändes ungefär så här att stå bredvid och se på när legionärerna tuttade eld på biblioteket i Alexandria. Man frågar om det verkligen är en så bra idé
En stor del av alla längre texter som publiceras i sociala medier är nu AI-genererade. Populära Youtubekanaler använder Chat GPT, Grok eller Gemini som spökskrivare för sina manus och dagspressens liksom alternativmediernas innehåll är i allt större utsträckning producerat med hjälp av AI-verktygen. Samma mönster börjar synas över hela kulturen, hårt marknadsfört som utveckling och framåtskridande.
Jag tänker mig att det kändes ungefär så här att stå bredvid och se på när legionärerna tuttade eld på biblioteket i Alexandria. Man frågar om det verkligen är en så bra idé. De svarar att det är lugnt, i framtiden kommer vi bara att behöva Minervas orakel.
Stockholms stadsbibliotek.
Stockholms stadsbibliotek. Foto: Patrik Österberg/TT
I medieteoretikern Neil Postmans bok ”Amusing Ourselves to Death” från 1985 beskrivs responsen på debatterna mellan den blivande presidenten Abraham Lincoln och senatorn Stephen Douglas på 1850-talet. Postman beskriver en intresserad allmänhet utan högre utbildning, men som är präglad av ett utbrett och varierat läsande. Han noterar särskilt publikens förmåga att hålla fokus samt att förstå komplexa argument i flera led.
Detta klarade däremot inte Postmans samtid av efter bara ett par generationer med tv. Vi kan troligen inte heller förvänta oss några storverk av ett samhälle som lägger ut inte bara läsande och skrivande utan till och med sitt grundläggande analysarbete på digitala verktyg.
Det handlar inte bara om att kunskapen eller förmågan till ett självständigt kritiskt tänkande urholkas. Journalisten och författaren Nicholas Carr påtalade redan för tjugo år sedan att ifall vi har Google inom räckhåll så slipper hjärnan själv anstränga sig för att minnas. Vi vet också att människans slutledningsförmåga behöver tränas på komplexa meningssammanhang, och våra dagars informationsflöde har inte mycket gemensamt med vare sig Chopin eller Tolkien.
Jag märker att många yngre studenter i princip helt saknar det man brukade kalla för allmänbildning
Vad som inte uppmärksammats i samma utsträckning är hur de nyare digitala verktygen skyddar användarna från praktiskt taget varenda form av intellektuellt obehag. Från de prövningar och felslut som bygger upp vårt tålamod och vår förmåga att navigera kognitiv dissonans. Från behovet av att försöka igen på egen hand till dess att man hittar fram till en lösning som fungerar. Precis det här lyfts givetvis också som en fördel i AI-marknadsföringen, det förträffliga i att alla de tråkiga och utmanande aspekterna av skapande och tänkande elimineras.
AI är alltså ett utmärkt hjälpmedel för att undvika exakt allt som bidrar till att bygga karaktär och utveckla vanliga mänskliga dygder. Dygderna, enligt all klassisk filosofi från Lao Zi till Platon, handlar om att mödosamt skapa vanemönster som gör att vi kan fatta och verkställa vettiga beslut i en oberäknelig och skiftande omvärld. De bygger på djupt rotade erfarenheter av övervunna motgångar som både förankrar vår kunskap och motiverar oss att självständigt eftersträva våra målsättningar.
Utan dygderna kan ingen kunskap rota sig. Om vi inte tvingas brottas med kunskapen i en mängd olika miljöer, antingen genom våra egna erfarenheter eller genom att utmanas av kulturens och konstens reflektioner, kan vi inte förstå den på djupet och göra den till vår egen.
”Le Penseur.”
”Le Penseur.” Foto: Friso Gentsch/TT
Jag märker att många yngre studenter i princip helt saknar det man brukade kalla för allmänbildning. De vet nästan ingenting om historien, de har inte läst någonting av den klassiska litteraturen och de har en obefintlig förståelse för de moraliska, filosofiska och ideologiska grundprinciper som hela den moderna civilisationen bygger på. Och varför skulle de?
Det finns ju appar för allt det där.
Appar som levererar färdigpaketerade svar utan att användaren måste anstränga sig, som låter informationen flöda rakt genom studenten utan att behöva fastna på vägen i form av kunskap.
Sårbarheterna med att göra samhället beroende av AI-tekniken ligger inte bara i ”deepfakes” eller bakdörrar som läcker information. Den verkliga faran är att vi på sikt skapar ett samhälle där majoriteten, inklusive statens funktionärer, både saknar de resurser som krävs för ett självständigt kritiskt tänkande och motivationen att konsekvent eftersträva sina målsättningar utan en digital handledare.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Johan Alvehus och Eddy Nehls, forskare: ”Släpp AI-fusket fritt – och skrota examinationerna”
Akademikerförbundet SSR: ”Regeringens AI-satsning är ett högriskexperiment”
Ämnen i artikeln
Artificiell intelligens
Följ
Open AI
Följ
Text
Johan Eddebo, docent och forskare i WASP-HS-projektet Den artificielle tjänstemannen, Uppsala universitet
Dela
Skriv ut
Rätta
Relaterade artiklar
Civilministern har sagt att det kan uppstå fel när myndigheterna ska använda mer AI. Men i offentlig förvaltning innebär det att staten kan fatta felaktiga beslut om medborgare i livsavgörande frågor, skriver artikelförfattarna.
foto: Lotta Härdelin
DN Debatt
DN Debatt. ”Regeringens AI-satsning är ett högriskexperiment”
2026-02-02
Som det borde vara? Kanske förr – men en universitetsexamen är redan i dag ofta en inträdesbiljett till yrket, inte ett körkort. Bäst vore att löpa linan ut, skriver artikelförfattarna.
foto: TT
DN Debatt
DN Debatt. ”Släpp AI-fusket fritt – och skrota examinationerna”
2025-08-10
Statsminister Ulf Kristersson (M) använder AI i sitt politiska arbete, uppger han själv.
foto: Ali Lorestani, Gabriel Aas Skålevik/TT
Sverige
Forskare ifrågasätter Kristerssons AI-användning: ”Röstade inte på Chat GPT”
2025-08-04
EKONOMI
Områdespolisen: ”Vi glömmer lätt bort tjejerna”
Uppdaterad i går 09:57Publicerad i går 09:39
”Brudarna är smartare, planerar mer och hörs mindre”, säger Josefine Ristmägi, områdespolis i lokalpolisområde Globen om drogproblematiken bland ungdomar.
”Brudarna är smartare, planerar mer och hörs mindre”, säger Josefine Ristmägi, områdespolis i lokalpolisområde Globen om drogproblematiken bland ungdomar. Foto: Anette Nantell
Narkotika kopplad till ökad kriminalitet bland unga är en av orsakerna till en nysatsning på Mumin, en modell för samarbete mellan polisen, vården och socialtjänsten.
– Det finns ett tydligt motivationsfönster i samband med ingripandet, säger Josefine Ristmägi, områdespolis i lokalpolisområde Globen.
Text
Jill Bederoff
Spara
Dela
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Följ dina intressen
Nyhetsbrev
Logga in
Skapa konto gratis
– Hej, vi har er ungdom här och misstänker att hen har brukat narkotika. Vi vill att ni tar er till Friskvårdsvägen 6.
Så kan det låta när polisen kontaktar föräldrar efter att ha plockat upp en ung person på stan, berättar Josefine Ristmägi, områdespolis i lokalpolisområde Globen.
På Friskvårdsvägen 6, i samma byggnad som Maria Ungdom, ligger Mumin-lokalen. En lokal som kan nyttjas som en polisstation med mötesrum som är utformade för att kännas tryggare än den klassiska ingripandemiljön.
– När vi kommer in har vi ett beslut om kroppsbesiktning, vilket innebär att vi tar urinprov för att se om ungdomen har narkotika i kroppen. Samtidigt kontaktar vi socialtjänsten, i första hand ungdomsjouren i Stockholm, annars socialjouren.
Just där, i mötet mellan polis, vård och socialtjänst, uppstår ett tillfälle där möjligheten att bryta ett begynnande narkotikabruk är som störst.
– Fördelarna är många. Dels görs ett snabbtest som kan påvisa bruk av droger, dels blir samtalen ofta mer öppna och ärliga. Vårt mål är inte att sätta dit någon, utan att hjälpa dem att få hjälp.
Samverkansprojektet Mumin, Maria Ungdom Motiverande Intervention, har funnits sedan 2004 och syftar till tidig upptäckt av ungdomar i riskzon samt att minska glappet mellan polisens ingripande och insatser från vård eller socialtjänst. Förra året skedde en nysatsning, inte minst på grund av ökad kriminalitet bland unga och kopplingen till droger som kräver samverkan.
– På plats erbjuds ungdomen en tid på Mini Maria redan inom några dagar. Annars kan det ta månader innan de får hjälp, och under den tiden kan mycket hända. Ofta övertygar ungdomen föräldrarna om att det var en engångsgrej och då blir det inget besök alls.
Även om mörkertalet är stort når Mumin många som annars inte hade fångats upp. Samtidigt kvarstår ett tydligt problem, tjejerna. Undersökningar som Stockholmsenkäten visar att ungefär lika många tjejer som killar har provat narkotika. Trots det är bara runt 30 procent av dem som får behandling via Mini Maria tjejer.
– Brudarna är smartare, planerar mer och hörs mindre. Vi får oftare samtal och tips från allmänhet om platser där det är grabbhäng. Både vi inom polisen och allmänheten glömmer lätt tjejerna. Därför jobbar vi aktivt med att ändra vårt mindset genom att påminna oss själva samt informera föräldrar och andra vuxna.
Läs mer:
Här blir 9 av 10 ungdomar drogfria
Ämnen i artikeln
Svensk narkotikapolitik
Följ
Polisen
Följ
Drogmissbruk
Följ
Text
Jill Bederoff
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Dela
Skriv ut
Rätta
Relaterade artiklar
Ett icke-dömande förhållningssätt, som handlar om att vara nyfiken, ställa öppna frågor och vara tydlig, är grunden i hur socialsekreteraren Caroline Malmstedt och områdespolisen Josefine Ristmägi arbetar på Mini Maria.
foto: Anette Nantell
Ekonomi
Här blir 9 av 10 ungdomar drogfria
I går 09:39
Också ett sätt att rädda liv.
foto: Anders Hansson
Ledare
Lisa Magnusson: Stockholm lyckades minska drogmissbruket – ni kan aldrig gissa hur
2025-12-10
Magnus Brunner, EU-kommissionär med ansvar för polissamarbete, presenterade på torsdagen EU:s nya drogstrategi.
foto: Nicolas Tucat/AFP
Världen
Kläder och frukt impregneras med knark – utvinns i hemliga labb
2025-12-04
Ta del av DN
DN:s appar
e-DN
Korsord
Arkivet
DN Direkt
Insändare
Nyhetsbrev
Följ ämnen och skribenter
Alla ämnen
Kundservice
Bli prenumerant
Kundservice
Min prenumeration
Vanliga frågor
Kontakta kundservice
Kunderbjudanden
Om DN
Kontakta oss
Tipsa DN
Jobba på DN
Kakpolicy
Upphovsrätt och AI
Personuppgiftspolicy
Annonsera
IAB Sweden Gold Standard
Anmäl störande/felaktig annons
Anmäl brist i digital tillgänglighet
Följ oss
Youtube
TikTok
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Wolodarski | Redaktionschef: Anna Åberg | Vd: Anders Eriksson | Administrativ redaktionschef: Fredrik Björnsson | Biträdande redaktionschef: Matilda E Hanson | Utrikeschef: Pia Skagermark | Kulturchef: Björn Wiman | Biträdande kulturchef: Åsa Beckman | Politisk redaktör: Amanda Sokolnicki | Chef DN.se: Anna Kallenberg
Dagens Nyheter – en del av Bonnier News
Bonnier News org.nr 559080-0917
© Dagens Nyheter AB 2026
Rudolf Wall
Punkten efter Dagens Nyheter har funnits med allt sedan det första numret 23 december 1864. Grundaren Rudolf Wall lär ha satt dit den med tanken att Dagens Nyheter inte bara är ett namn. Det är också en avslutad mening, ett konstaterande av vad som hänt. Därför sätter vi punkt även i vår tid.
Ändra versionMobilTabletHantera kakor